Ljusen från staden når oss inte här
Ljusen från staden når oss inte här.
Vi existerar - ibland; vårt eget tomrum mellan varat och intet.
Skuggor som växande svansar i skumrasket bakom oss.
En fot i intet, en vrist; en hand i livet;
En länk mellan ett varande och ett annat;
Två världar med en gemensam puls.
Vi spenderar nog natten under stjärnorna, trots allt;
Är det bara där vi känner oss mindre ensamma?
Det var trots allt här vi föddes;
Nakna och blottade med tusen ögon vakandes från ovan.
Ljusen från staden når oss inte här.
Den sista butiken bommade igen för en livstid sedan.
Och vi planterade rosor i hela staden,
Och gav hela staden liv i värmeljusens flyktiga sken.
Ljusen från staden når oss inte här.
Vi sprangt så långt vi orkade,
Och sträckte oss så långt vi nådde.
Allting på bristningsgräsen;
En osannolikhet, en överdrift inkarnerad.
Och vi planterade vildvin i hela staden, innan vi försvann.
