Vi lovade varann en evighet
Vi står stilla - molnen stannar upp,
Floden har dragit sig tillbaka och sandbotten är barlagd.
Vi lovade varann en evighet,
Jag gav dig en sommar, eller två, jag minns inte längre,
Jag borde inte bry mig längre.
Giftet har gjort mitt blod surt och min hjärtmuskel vek,
Jag väljer sömnen över dagen och regnen över skymningen.
Mitt hår har vissnat kring tinningarna och gjort blicken blek,
Min evighet - min dag, min enda dag stannar här.
Sommaren fick glänsa bortom vinterstormarna,
Men allting kan inte sluta som en lek,
Inte när livet står som insats,
Och när höstregnen hotar att reducera oss till ett nätverk,
Av barlagda rötter och brända hjärttrådar.
Sanden byggs upp innanför klockglaset och maskineriet saktar ned,
Livets destruktiva gång har ärrat oss båda,
Men jag måste lämna det bakom mig.
Det är bättre om jag överlever.
